ARGUMENTATION.

classic Classic list List threaded Threaded
1 meddelande Alternativ
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

ARGUMENTATION.

ADMINISTRATÖREN
Sakargumentation ur Wikipedia
Argument kan delas in i underklasserna sakargument och känsloargument. Det finns dessutom ett antal typer av bedrägliga sakargument, som på ytan verkar bättre än vad de är.

Sakargument:
• Prejudikat (även om det finns undantag)
• Hänvisning till lag
• Reproducerbara lab-resultat
• Logiska slutledningar
Känsloargument :
• Motvilja mot motståndarens budskap eller argument
 
________________________________________________________________________


ARGUMENTUM

Följande dext är hämtad från: http://hem.passagen.se/argumentum/ och återgiven enligt gällande regler för dess upphovsrätt.

Inledning

"An argument is a connected series of statements intended to establish a proposition". (Michael Palin i Monty Pythons berömda sketch Argument Clinic.)

Vi har alla – tack och lov – olika uppfattningar. Och i vår omgivning försöker många övertyga oss i diverse frågor av exempelvis religiös, politisk, ekonomisk eller principiell natur. Kännedom om de vanligaste misstagen inom argumentationskonsten, är till gagn framför allt när man formulerar sina egna argument, men de är också oumbärliga verktyg i kritiskt tänkande.

Anledningen till att jag så långt som möjligt har använt mig av de latinska namnen, är att underlätta sökning efter mer information. Att använda vedertagna begrepp är en stor hjälp framför allt på internet. Kan man dessutom, i en eventuell debatt, nämna misstagen vid dess latinska namn, brukar det resultera i icke försumbara stilpoäng...

Misstagens indelning följer i huvudsak Stephen Downes Guide to the Logical Fallacies. Jag har dock försökt att hitta mina egna förklaringar och exempel, även om min återkommande läsning av Stephen Downes utmärkta engelskspråkiga webbsida förmodligen satt viss prägel på texten. Eventuell kritik skall ändå riktas mot mig och du är välkommen att skriva om du har synpunkter. Perspektivet är för övrigt att betrakta som populärfilosofisk och inte akademiskt.
 

Distraherande faktorer

Falsk dikotomi
Den som gör sig skyldig till detta misstag, förutsätter att antingen det ena eller det andra påståendet måste vara sant, när möjligheten finns att båda är falska. Till exempel:
i. "Antingen är du med oss, eller mot oss."
ii. "Antingen tar din pojkvän examen vid universitetet, eller så är han illitterat."
iii. "Antingen följer du med till puben ikväll, eller så får du sitta hemma resten av ditt liv."
Tyvärr gör vi lite till mans misstaget att antingen se saker i svart eller vitt, det vill säga vi tar bara hänsyn till extremerna i en sammanhängande enhet av mellanliggande möjligheter. Man får dock akta sig för att tillämpa resonemanget på fall där alternativen bara kan vara två: "Antingen lever han, eller så är han död" , är till exempel ett minst sagt rimligt antagande.
 
Argumentum ad ignorantiam
Detta argument är en "vädjan till okunnighet" i så måtto att något påstås vara sant bara för att det inte bevisats vara falskt, eller vice versa. Men "frånvaro av bevis är inte bevis på frånvaro" (Carl Sagan). Egentligen är detta en variant av "falskt dilemma", eftersom det antas att något bara kan vara sant eller falskt. Ett par exempel:
i. "Det förekommer inga bevis för att Gud finns, alltså är han bara påhitt."
ii. "Ingen har kunnat motbevisa Guds existens. Därför måste han finnas!"
Inom exempelvis vetenskapen måste bevisbördan rimligtvis ligga på den som gör ett antagande eller lägger fram en hypotes. Det är dock inte samma sak som att postulera att det obevisade är falskt. Däremot räknas omvänd bevisbörda som ett med "argumentum ad ignorantiam" närbesläktat misstag. Detta med anledning av de principiella svårigheterna att bevisa en nullitet.
 
"Det sluttande planet"
Denna argumentationsmiss innebär otillbörlig extrapolering, det vill säga det påstås att en händelse ovillkorligen följer på en annan, utan att något bevis läggs fram. Ofta följer flera steg på varandra mellan de påstådda "oundvikliga" händelserna. Till exempel:
i. "Om vi ger dem lillfingret, tar de hela handen."
ii. "Om vi sänker skatterna det allra minsta, kommer mycket av verksamheten i den offentliga sektorn att kollapsa och vi får det snart lika stora klasskillnader som i USA."
iii. "Om vi förbjuder privatbilismen i stadskärnorna, kommer nästa steg bli att även nyttotrafiken förbjuds. Det blir det definitiva slutet för handlarna i våra städer."
(I många fall är det naturligtvis vara så att en händelse mycket väl kan leda till en annan som i sin tur leder till en annan och så vidare. Det är när sambanden felaktigt påstås vara oundvikliga, det vill säga om extrapoleringen är otillbörlig, som ett misstag är begånget.)
 
Sammansatta frågor
Frågor som framförs som vore de enkla, trots att de är sammansatta av flera icke relaterade påståenden. Frågeställaren försöker felaktigt ge sken av att samtliga påståenden skall accepteras eller avvisas. Om något påstående är felaktigt, kan frågan egentligen inte alls besvaras. Till exempel:
i. "Har du slutat att slå din fru?"
(Detta är klassikern bland de sammansatta frågorna. Här ställs egentligen två frågor: "Har du slagit din fru?" och "Har du slutat?")
ii. "Var har du gömt varorna du stal?"
(Ett typiskt fall, säkert inte ovanligt i polisens förhörslokaler, som innefattar både påståendet att den misstänkte begick stölden och att han har gömt stöldgodset.)
iii. "Skall vi minska stödet till dockteatern och göra våra barn till barbarer?"
(Genom att "bunta ihop" båda dessa påståenden, försöker frågeställaren ge sken av att minskat stöd till ett speciellt kulturellt ändamål gör våra barn till "barbarer", vilket inte med nödvändighet måste vara sant. I politiken är detta sätt att uttrycka sig mycket vanligt.)
 

Vädjan till bevekelsegrunder utan förankring
 
Argumentum ad baculum (våld eller rädsla)
Det här handlar helt enkelt om skrämseltaktik; det gäller att poängtera de ödesdigra konsekvenserna av att inte acceptera en ståndpunkt. (En eventuell användning av våld behöver inte nödvändigtvis härledas till personen som argumenterar.) Till exempel:
i. "Du gör nog bäst i att och tro på Gud, be dina böner och gå i kyrkan, annars kommer du att få utstå helvetets plågor!"
ii. "Våra myndigheter bör se till att vargstammen reduceras, annars kommer befolkningen i vargtäta områden själva att skjuta av vargarna – vad naturvänner och storstadsbor än säger."
iii. "Om du inte gör som jag säger så skvallrar jag för mamma."
iv. "Stanna eller jag släpper hunden!"
v. "Om du inte sänker musiken skall jag se till att du blir vräkt!"
Det här är maktens sätt att argumentera, en så allvarlig form av argumentationsmiss, att vi av naturliga orsaker, på flera punkter, till och med har lagstiftat mot den: Olaga hot och utpressning är till exempel straffbara former av "argumentum ad baculum". Den som argumenterar med utgångspunkt i motståndarens rädsla, bör därför se till att ha ordentligt på fötterna – en regel vi kan hoppas att exempelvis polismyndigheten efterkommer.
 
Argumentum ad misercordiam (medkänsla)
Den som vädjar till vår medkänsla, vill få oss att komma till en särskild slutsats eftersom det annars finns anledning att tycka synd om honom/henne. Till exempel:
"Du måste ge mig godkänt på min uppsats, annars får jag inte åka till Alperna för mina föräldrar."
 
Ogynnsamma konsekvenser
Med detta menas ett försök att vinna poäng genom att peka ut de ofördelaktiga konsekvenser som skulle följa om man hade fel.
"Telepati, prekognition och andra paranormala fenomen måste existera, eftersom det skulle vara fruktansvärt glädjelöst att leva i en värld där allt gick att förklara vetenskapligt."
 
Argumentum ad populum
Vädjan till folket, ofta med känslomässigt språkbruk. Detta räknas som ett misstag eftersom ett påstående naturligtvis inte behöver vara sant bara för att det stöds av en stor grupp.
i. "Regeringspartiets opinionssiffror visar att den ekonomiska politiken är bra för landet."
ii. "Eftersom 75 % av befolkningen tror på reinkarnation, någon form av högre makt, eller övernaturliga händelser, måste du väl hålla med om att det är du och alla andra skeptiker som är inskränkta."
 

Byte av subjekt
 
Argumentum ad hominem
Ad hominem betyder "mot personen" eller "mot människan". Misstaget består i att någons anspråk eller argument avvisas, inte med anledning av brister i personens argumentation, utan med hänvisning till dennes egenskaper, ageranden eller andra personliga omständigheter (till exempel att någon talar i egen sak). Misstaget har två beståndsdelar: Den första är personangreppet. Den andra är att de angivna omständigheterna, egenskaperna eller handlingarna som anges i personangreppet, tas som bevis mot det framlagda anspråket eller argumentet. Några exempel:
i. "Debattinlägget är författat av en person som har miljöfarliga flygplan som sin stora hobby. Därför behöver vi inte lyssna till hennes åsikter i frågor om jakt, naturvård och rovdjurens antal."
ii. "Den tilltalade är en känd tjuv och måste därför dömas för brottet."
iii. "Vad jag har förstått så är Josefsson jude, så vad han säger om krisen i mellanöstern är fullständigt irrelevant."
iv. "Så klart att du anser landsorten vara missgynnad, du är ju själv hallänning!"
v. "Varför skall jag släcka min cigarett? Jag har faktiskt sett dig röka cigarr!" (Också känt som ad hominem to quoque - "du lever inte som du lär".)
Det kan också vara på sin plats att ange några exempel som inte uppfyller villkoren för ad hominem:
"Din förbannade skitstövel!"
(Detta må vara ett grovt tillmäle, men innehåller ändå inget logiskt fel. Det är inte ens ett argument.)
"Det som Anderssons sagt, framför allt hans föraktfulla åsikter om att personer med afrikanskt ursprung och överhuvudtaget mörk hy är mindre värda, avslöjar honom som rasist."
(Den som sprider rasistiska åsikter, får räkna med att bli kallad rasist.)
Om man på goda grunder ifrågasätter någons trovärdighet gör man sig inte automatiskt skyldig till en logisk miss, men gränsen kan vara hårfin. Avgörande är främst om personangreppet nyttjas som bevis, eller bara presenteras som en besvärande omständighet:
"Vi kan inte tro honom, eftersom han har ljugit förr."
(Detta är en logisk miss. Att någon är känd som en notorisk lögnare, bevisar inte att dennes utsagor är falska. Det förändrar inte heller korrektheten i logiska argument som framförs.)
"Han har ljugit förr, så frågan är om han verkligen talar sanning."
(Ju mindre tvärsäkert uttalande, desto mindre risk att begå ett fel i logiskt hänseende.)
 
Argumentum ad verecundiam
Detta misstag ligger i att man söker otillbörligt stöd för ett argument med hänvisning till någon auktoritet (alltså motsatsen till "argumentum ad hominem"). Carl Sagan gör en intressant reflektion: "Inom vetenskapen finns inga auktoriteter, på sin höjd finns det experter"[1]. Men naturligtvis är det inte det använda epitetet som skall avgöra. Vad Carl Sagan åsyftar är att vetenskaplig metod inte gör skillnad på person.
Ändå kan det ibland vara på sin plats att hänvisa till vad någon har att säga inom sitt specialområde. Misstaget kan sägas uppstå:
1. När den man hänvisar till inte har erforderliga kvalifikationer eller eventuella kvalifikationer är inom något annat område
2. När experterna är oeniga
3. När kunskapsområdet inte är legitimt eller överhuvudtaget är tveksamt
4. När en auktoritet är partisk
5. När auktoriteten av någon annan anledning inte är trovärdig (personen kanske bara skämtar)
6. När auktoriteten inte är identifierad
Rykten och hörsägen är andra varianter av argumentum ad verecundiam.
Med anledning av alla rättmätiga invändningar som kan göras, är det svårt att betrakta en hänvisning till auktoriteter som fullständigt legitim; det är med andra ord alltid ett svagt argument.
Några exempel:
i. "Du borde också träna Tjing-tjong. Jag läste i tidningen att forskare funnit att utövarna får ett långt liv."
(Hänvisningar till anonyma vetenskapsmän är inte mycket värda.)
ii. "Gör som den världsberömde sångaren Sigge Stjärndamm, använd Luktagott!
(När samband med den berömda personens eventuella sakkunskaper saknas, vilket i reklamens värld definitivt inte är ovanligt, är argumentationsmissen ett faktum.)
iii. "Du kan lita på vad Linus Pauling har sagt om vitamin C; han fick ju faktiskt två Nobelpris."
(Ett exempel med verklighetsbakgrund: Linus Pauling hävdade att mycket höga intag av vitamin C har positiva effekter på vår hälsa. Ledande experter på nutrition menar dock, med stöd i ett antal vetenskapliga undersökningar, att påståendet saknar grund [2]. Pauling var för övrigt inte medicinpristagare. 1954 fick han kemipriset för sin forskning om kemiska bindningars natur och 1962 fick han Nobels fredspris för sina insatser mot kärnvapenprov. Han brukar räknas som en av vår tids främsta vetenskapsmän, men det innebär inte med automatik att alla hans hypoteser måste varit riktiga.)
[1] C. Sagan, The Demon-Haunted World, Science As A Candle In The Dark (Headline, 1996), s. 197.
[2] S. Barrett, The Dark Side of Linus Pauling's Legacy (Quackwatch homepage, 2001)
 
Att beakta yta mer än innehåll
Trovärdigheten i ett argument bedöms efter sättet det framförs på. Till exempel:
i. "Den här webbsidan har en väldigt proffsig och snygg layout, så den är absolut tillförlitlig."
ii. "Inte kan väl denne välartade unge man vara skyldig."
iii. "Vilken snygg flaska, det måste vara ett gott vin."
iv. "Skall du rösta på Inge Järn? Jag skulle aldrig lita på någon som inte kan stryka en skjorta…"
 

Induktiva misstag
 
Förhastad generalisering
Slutledning gjord på alltför litet urval, till exempel:
i. "Jag tror inte att oppositionen vinner i valet. Alla jag känner tänker rösta på regeringspartiet."
ii. "Min fästman bedrog mig, så alla män är otrogna."
iii. "Lundberg måste vara ett vanligt namn i Örebro. Du är den andra Lundberg som ringer därifrån idag."
 
Icke representativt urval
Urvalet skiljer sig från populationen i stort. Till Exempel:
i. "Nativiteten sjunker i länet, så det är ingen mening med att bygga daghem här i Gökarbo."
(Födelsetalen kan mycket väl vara höga i Gökarbo även om det inte gäller för länet i övrigt.)
ii. "95 procent av de tillfrågade var för folkomröstningar via internet."
(Ponera att detta resultat uppnåddes genom att besökare på en hemsida kunde rösta…)
 
Falsk analogi
Att jämföra eller likna två företeelser som kan ha vissa likheter, varefter en felaktig slutsats görs att ytterligare samhörighet föreligger. Till exempel:
i. "En yacht med fulla segel är som en vacker kvinna. Precis som segelbåten behöver en kapten, fordrar kvinnan någon som styr."
ii. "Män är som pojkar. Båda behöver en mamma som bestämmer."
iii. "Hjärnan är som en datamaskin. Precis som en datamaskin mår bra av att få hårddisken rensad med jämna mellanrum, bör hjärnan blåsas ut då och då. Skål!"
 
Felaktig utelämnande
Utelämnande av viktiga bevis som skulle urholka ett induktivt argument. Till exempel:
"Imitera Industrier AB har en ny strålande affärsidé, varför deras aktie kommer att bli en vinnare nästa år."
(Vi kan tänka oss att detta fiktiva företag har en oerfaren företagsledning, står inför anklagelser om patentintrång, har gjort riskfyllda investeringar eller är extremt sårbart för en kommande räntehöjning. Vid anmärkningen måste dock göras gällande att den utelämnade informationen ändrar den föregivna slutsatsen.)
 
 
Orsaksmässiga misstag
 
Post hoc ergo propter hoc
Latin för "det hände efteråt så det var orsakat av".
i. "Sedan jag börjat knyta högerskon före vänsterskon, har mina tider på 100 meter blivit riktigt vassa."
ii. "Jag botade min förkylning med Doktor Waltbäcks biologiska multivitaminelixir."
Misstaget cum hoc ergo propter hoc är närbesläktat och uppstår då man hävdar ett irrelevant samband med anledning av samtidigt uppträdande/inträffande.
 
Att ignorera en gemensam orsak
Om "post hoc ergo propter hoc" innebär att dra slutsatsen B eftersom den föregicks av A, så kan man säga att detta misstag innebär att dra slutsatsen B på grund av A, då båda egentligen beror på C.
"Hästarna blev nervösa eftersom grannens hundar skällde så intensivt."
(I själva verket kanske både hundarna och hästarna, med sina känsliga sinnen, reagerade på samma sak; en märklig doft, ett okänt ljud etc.)
 
Riktig men betydelselös orsak
Det här är ett misstag som innebär att man pekar ut en genuin orsak, som ändå är betydelselös då det finns viktigare och mer betydande orsaker till händelsen.
"Den råa, fuktiga luften på västkusten gör att en minusgrad känns som tio!"
(Västanvinden är inte bara fuktig, utan också frisk. Luftfuktighetens effekt på kroppens nedkylning lär vara försumbar jämfört med vindens.)
 
Fel riktning
Sambandet mellan orsak och verkan är omvänt. Till exempel:
"Sven har glasögon, eller hur? Och så är han närsynt. Då måste det bero på glasögonen."
 
Samverkande orsaker
Uteslutning av en eller flera orsaker.
"Förlåt att jag är sen. Det var såna hemska köer efter en trafikolycka ."
(Sant, men hade du vaknat i tid, kommit ihåg var du lagt din nyckelknippa och tankat bilen redan igår, så kanske du varit åtminstone en halvtimme tidigare…)
 

Att missa poängen
 
Petitio principii
Premisserna förutsätter att slutsatsen är sann (ofta i ett cirkelresonemang - circulus in demonstrando).
"Gud måste finnas eftersom Bibeln säger så. Och Bibeln måste vara sann eftersom den är Guds ord."
 
Ignoratio elenchi
Ett argument har för avsikt att bevisa en sak, men handlar istället om något helt annat (slutsatsen är irrelevant).
"Såklart att Gud måste finnas. Tänk på vad mycket fint arbete som utförs av kyrkorna."
 
Skenargument
Istället för att bemöta motståndarens verkliga argument, görs ett försök att karikera eller stereotypisera dennes åsikter så att de ska bli lättare att angripa. På engelska säger man "straw man" om denna typ av argumentation. Uttrycket är en metafor för någon som bygger en fågelskrämma och som sedan, efter att ha attackerat den försvarslösa halmgubben, tycker sig ha utfört en bedrift.
i. "Jag tänker inte hjälpa dig med disken. Tror du att jag är någon slav här i huset va?"
ii. "Inte skall du väl gå till vårdcentralen. Läkarna ser ju bara människokroppen som en maskin. Låt mig balansera din aura så skall du se att du blir bra."
 

Ambiguitet
 
Ekvivokation
Ords olika betydelser kan naturligtvis få konsekvenser.
i. "Jag har blivit rekommenderad av min advokat att bestrida fakturan, så du kan glömma att få pengar av mig."
(Bestrida kan betyda både "invända mot" och "betala".)
ii. "Evolutionsteorin är precis som det låter, bara en teori. Och en teori är ju bara en obevisad hypotes, eller hur? Därför kan skolorna lika gärna basera undervisningen på skapelseberättelsen."
(Teori kan både betyda "hypotes" och "vetenskaplig lärobyggnad".)
 
Amfiboli
Amfiboli betyder att innebörden i en mening kan vara dubbeltydig. Ett klassiskt exempel:
- Igår sköt jag en hare med gevär på hundra meter.
- Var det inte besvärligt att sikta med ett så långt gevär?
- Nej, jag menar att jag med gevär sköt en hare på hundra meter
- Det var ingen liten hare!
- Nej, jag menar att jag på hundra meter sköt en hare med gevär.
- Tur för dig att inte haren sköt först.
 
Betoning
Misstaget kan bestå i att man beroende på betoning, medvetet gör en mening mångtydig. Eller så görs ett försök att i efterhand, förvanska eller feltolka en betydelse. Till exempel:
"Ungdomar bör förhindras att börja röka tobak."
Felaktig betoning:
"Ungdomar bör förhindras att börja röka tobak."
"Ungdomar bör förhindras att börja röka tobak."
(Det skrivna ordet har begränsningar. I tal skulle exempelvis en snustillverkare kunna betona ordet röka. Förvanskningen ger då intrycket av att annan användning (till exempel snus) inte är förenat med risker. Och genom att betona ungdomar, kan man förledas att tro att det är ofarligt för vuxna att börja röka.
 

Kategorifel
 
Komposition
Bara för att beståndsdelarna har vissa egenskaper, behöver nödvändigtvis inte sammansättningen av beståndsdelarna ha det.
i. "Tegelstenar är stabila, alltså är ett tegelhus stabilt."
ii. "Vinylklorid är giftigt, alltså är PVC (polyvinylklorid) också giftigt."
 
Delning
Bara för att helheten har vissa egenskaper, behöver inte beståndsdelarna nödvändigtvis ha det.
i. "Bordurien är ett korrumperat land, alltså är bordurierna korrumperade."
ii. "Om du gillar tårta, så gillar du kol, väte och syre, eller hur?
 
 
Non sequitur (logiska fel - det följer inte)
 
Felaktigt bedyrande av konsekvens
Argumentet har följande form: Om A är sant, följer B. B är sant, därför A. Till exempel:
i. ”Om hemmalaget gör mål, jublar publiken. Publiken jublar, därför har hemmalaget gjort mål.”
ii. ”Om hunden är glad, viftar den på svansen. Hunden viftar på svansen, därför är den glad.”
 
Felaktigt förnekande av det föregående
Argumentet har följande form: Om A är sant, följer B. A är inte sant, därför inte B. Till exempel:
i. "Om jag kör för fort, kommer jag bli av med körkortet. Men jag kör inte för fort, så lappen sitter säkert!"
ii. "Om jag hetsar hunden, biter den mig. Om jag inte hetsar hunden, kommer den aldrig att bita mig."
 

Övriga misstag
 
Anekdotiska bevis
Att försöka bevisa något med enstaka fall är ett mycket vanligt fel. Anekdotiska bevis är också en vanlig ingridiens i moderna myter och vandringssägner. Till exempel:
i. "Bilbälten är livsfarliga. Min kompis granne använder dem aldrig. Tack vare det överlevde han en bilolycka eftersom han snabbt lyckades ta sig ur det brinnande vraket."
ii. "Alternativmedicin fungerar. Min syssling hade väldigt besvärliga utslag. Tack vare en homeopat blev hon botad."

Argumentum ad antiquitatem
Detta är ett felaktigt resonemang som bygger på antagandet att något är rätt bara för att det "alltid har varit så". Det är inte säkert att något är rätt och riktigt bara för att det är gammalt. (Motsatsen till argumentum ad novitatem.) Till Exempel:
i. "Så klart Sverige skall ha en kung eller en drottning. Det har vi ju alltid haft!"
(Före den allmänna rösträtten kunde man lika gärna ha vänt sig mot demokratin med liknande argument.)
ii. "Traditionell kinesisk medicin har använts i årtusenden, så den bör införlivas i vår västerländska sjukvård."
(Med tanke på patientsäkerhet och att utrotningshotade djurarter ofta används vid preparatframställningen, finns det säker de som tycker att man skall ta mer än metodernas ålder i beaktande…)
 
Argumentum ad novitatem
Detta resonemang bygger på att ett antagande är riktigt, eftersom det är "senaste nytt"; ett lika felaktigt sätt att resonera på som dess motsats, argumentum ad antiquitatem.
i. "Ooa hela natten" är det senaste radikala uttryckssättet. Vilka käcka ungdomar!"
ii. "I andra länder har man kommit mycket längre med att införliva välgörande alternativa metoder i vården. När skall vi i vårt land acceptera det här nya tänkandet?"
 

 
Om upphovsrätten till denna sida

Rättigheterna till denna sida innehas av Ulrik Fallström. Innehållet får spridas, både i sin helhet och i delar, i tryckt form och elektroniskt, om följande villkor uppfylls:
I. Undertecknad meddelas via e-mail
II. Inga kostnader debiteras för distributionen.
III. Denna information om upphovsrätt bifogas i sin helhet.
Den som vill länka till sidan, uppmanas också tacksamt att meddela undertecknad, även om det inte är något krav.
 
Jonsered, den 12 maj 2001
Ulrik Fallström